Du gillar att man inte får säga så i det här landet längre

Det finns vissa saker man inte får säga i det här landet längre. Det vet du mycket väl, för du har sagt dessa saker non stop i över ett årtionde. Dina vänner har också sagt dessa saker non stop i över ett årtionde. Ni är vänner eftersom ni båda säger det som inte får sägas.

På något vis har era liv kommit att definieras av att man inte får säga dessa saker i det här landet längre. Det är det enda ni har gemensamt, och det enda ni bygger gemenskap kring. Och ni bygger desto intensivare just av den anledningen.

Det värsta som skulle kunna hända vore om ni helt plötsligt fick säga det som inte får sägas. Då skulle ni inte längre ha någonting att prata om. Det skulle dessutom vara meningslöst att prata om det, eftersom ni helt plötsligt får det. Gemenskapen skulle lösas upp i tomma intet.

Du gillar att man inte får säga så i det här landet längre. Det är det enda som håller dig borta från ensamheten.

Annonser

Du gillar invandrare

De är det bästa som någonsin hänt dig. De är så bra att du ibland frågar dig vad du skulle göra utan dem.

De kan användas till allt. Vad det än gäller och vad det än handlar om så är det deras fel. Så länge du är snabb och flink nog att vara först med att skylla på dem, så är din sociala status säkrad.

Kortsiktiga negativa förändringar som ligger inom ramen för det statistiskt sannolika? Invandrarnas fel. Komplexa sociala förändringar som beror på ekonomiska och teknologiska utvecklingar? Invandrarnas fel. Globala kriser som drabbar samtliga världens ekonomier, inklusive de som är brutalt restriktiva när det gäller att ta emot invandrare? Givetvis är det invandrarnas fel!

Vad det än gäller, så står invandrarna redo att ta skulden för det. Allt för att ge dig någon att skylla på. Och ingenting tyder på att du inom den närmaste framtiden kommer att behöva sluta beskylla dem för någonting alls.

Invandrare. Vad vore du utan dem?

Du gillar inte nya intryck

Nya intryck är bra. De berikar, för med sig variation, sporrar till nya tankar. De får gamla saker att framstå i nytt ljus. Nya intryck är kungsvägen till inlärning.

Men du gillar inte nya intryck. Det syns i dina vardagliga val. Du väljer alltid det vanliga. Det du är van vid. Det som är traditionellt. Det du sett förut och är bekant med.

Du läser bara böcker i genrer du redan läst. Du lyssnar bara på musik du redan hört. Du besöker bara platser du redan besökt. Du tar bara till dig nyheter som upprepar vad du redan vet.

Allting pekar på att du inte gillar nya intryck.

Men det visste du redan.

Du gillar goda samtal

Goda samtal ska föras i god tro utifrån bästa möjliga underlag. Det kan tyckas självklart, men väldigt många diskussioner faller på endera av dessa två punkter.

Att föra ett samtal utifrån god tro utgår från möjligheten att bägge kan ha fel. Även en själv. Det vanligaste är dock att utgå från att jag har rätt och du har fel, vilket är motsatsen till ett gott samtal.

Att utgå från bästa möjliga underlag är en svår konst, eftersom det kräver både förberedelser och ansträngning. Det är förvisso orättvist att kräva att någon läst en bok i ämnet när en diskussion om saken uppstår – i samtalets hetta gäller det att utgå från den kunskap som finns till hands. Däremot undermineras det goda samtalet om den ena parten konstant vägrar ta till sig av tillgänglig information, exempelvis i form av en bok från biblioteket.

Det goda samtalet undermineras ännu mer om samma part konstant envisas med att föra ämnet på tal gång på gång på gång utan att visa någon som helst antydan om att vilja lära sig någonting.

Men du gillar goda samtal. Så du är inte en sådan person.

Du gillar inte traditioner

Varje år är det samma visa. Varje år gnälls, tjatas och bråkas det, och varje år är det som att allting börjar om från ruta ett igen utan att någon lärt sig någonting.

Du gillar inte detta.

Men det är detta som är traditionen. Varje år samma visa, varje år samma ritualer, varje år samma sak som föregående år. Det är en obruten kedja av sammanbitenhet från år till år, och just denna obrutenhet är vad som gör traditionen till vad den är.

Tradition.

Nu är det dags i år igen. Det är bara att bita ihop, och bära bördan av att bevara de stolta traditioner som gjort oss till de vi är! Ett oändligt gräl i taget!

Du gillar inte att lära dig saker

Och du kommer inte gilla det här inlägget. Eftersom det innehåller någonting du inte kommer lära dig. Eftersom du inte gillar att lära dig saker.

Att lära sig saker är en funktion att agera på sina erfarenheter. Det är att se någonting inträffa och därefter reflektera över detta. Dessa reflektioner bildar därefter en grund för ytterligare förståelse av världen, där ens erfarenhet satts i ett sammanhang och kan användas för att processa ytterligare erfarenheter.

Likväl säger du samma saker varje gång du konfronteras med specifika ting. Som när någon säger ”hen”, och du för femtionde gången frågar om inte det betyder ”höna” på engelska. Eller när Alice Bah Kuhnke gör ett framträdande, och du lika reflexmässigt som rituellt utbrister ”men hon var ju med i Disneyklubben!”. Detsamma gäller för ett stort antal andra fenomen, där din förutsägbarhet är lika förutsägbar som förutbestämd.

Det är okej att ha första intryck om saker. Det är däremot inte okej att fortsätta ha dem i all evighet och att systematiskt vägra ta sig förbi dem.

Det finns ingen anledning att tro att du inte kan lära dig saker. Däremot finns det större anledning att tro att du inte vill. Eftersom du inte gillar att lära dig saker.

Du gillar inte rationella diskussioner

Det kan ta emot att erkänna det, men du gillar inte rationella diskussioner.

Det syns i hur du redan nu börjat formulera ett försvar för att du visst gör det. I stället för att i stilla lugn och rationell långsamhet läsa igenom argumenten för tesen, har du i all snabbhet skridit till verket med att formulera ett försvar för din rationalitet. Vilket i sig är talande, eftersom rationella diskussioner förutsätter lyssnande.

Och det går inte att både lyssna och mobilisera ett försvarstal samtidigt. Det ena utesluter det andra. Det är inte lyssnande om det går in genom ena örat och direkt ut ur munnen.

Det är ett gissel. Men det är bara att ta till sig och försöka göra det bästa av situationen.

Du gillar inte väder

Det är alltid fel. Alltid. Även när det är rätt.

Du försöker ha en picnic, och hoppas på bra väder. Antingen regnar det, vilket är motsatsen till bra väder, eller så blir det soligt, och du sitter där och svettas i solen och hoppas på att det eventuellt kommer bli lite molnigare snart. När du kommer tillbaka till bilen är den överhettad av solen.

Du försöker klä dig rätt en höstdag, och hoppas på bra väder. Men det är alltid ett annat väder än det du gör dig beredd på. Du klär dig antingen för varmt eller för kallt. Eller både för varmt och för kallt, bara för att förvirra förnuftet.

Du försöker ta en stilla cykeltur, och när du kommer halvvägs så förändras läget från halvmulet och blåsigt till gassande sol och vindstilla. När du kommer fram är du inte nonchalant motionerad som du hade tänkt dig, utan halvt utmattad och överhettad.

I varje läge har vädret ett övertag, och använder det till din nackdel. Varje gång. Vad du än gör, och hur du än försöker värja dig, så förlorar du.

Det finns bara dåligt väder. Och du gillar det inte.

Du gillar inte yttrandefrihet

Det är lätt att tro sig gilla yttrandefrihet. Sedan kommer någon och säger något dumt att ens enda möjliga respons är att säga att det är så korkat att det aldrig borde sagts alls. Vissa människor är helt enkelt för dumma för att använda sin yttrandefrihet.

Yttrandefrihet måste förtjänas. Nån måtta får det vara på dumheten.

Faktum är att dumma människor borde yttra sig så sällan som möjligt. Helst ska de hållas borta från offentligheten, så ingen anständig människa drabbas av deras dumheter. Vi vet ju redan att allt de säger är dumt, så varför slösa tid på dem?

Bättre att hålla dem borta, så vi slipper se dem.

Om du tänker så här, så är chansen stor att du vare sig förstår eller gillar yttrandefrihet. Som den rationella varelse du är, så ser du inte detta som en anklagelse. Du ser det som information du behöver integrera och agera på.

Eller så avfärdar du det som rena dumheter. Ty du gillar ju trots allt inte dumheter.

Du gillar högern

Den är så fruktansvärt behändig. Om någonting dumt sägs, så är det en högerperson som sagt det. Om någonting dumt har gjorts, så är det en högerperson som tänkt ut det. Om någonting gått fel, så finns det alltid något högerspöke som orsakat dumheten.

Detta löser det annars så besvärliga problemet att hitta en syndabock för det som hänt. Det är trots allt ett gissel att analysera situationen, förstå historiken bakom det som skett, och identifiera motiven hos de agerande parterna. Det är dessutom ett ännu större gissel att erkänna att saker är komplexa och att saker för det mesta är som de är utan att någon egentligen velat att de ska bli så.

Desto lättare att bara skylla på högern. Vad det än är, vad det än gäller, vad som än hänt. Det fungerar i alla lägen.

Det är bara att erkänna. Du gillar högern.

Alternativet är ju som bekant väldigt obekvämt.